Att sälja och köpa
Postat av my | 27 maj, 2011 | 5 Kommentarer
Inläggen här lyser åter med sin frånvaro. Men vi har varken glömt eller ignorerat Peak oil, Europas ekonomi, energi-debatten eller något däremellan. Istället har vi slagit slag i saken. Vi säljer vårt hus. Förhoppningsvis innan det är för sent. Det är för mycket som tyder på att vi borde lämna bolånen i klass större bakom oss.
T.ex det här: http://www.svd.se/naringsliv/oecd-svenska-bopriser-toppar-2011-eller-2012_6194019.svd, det här:
http://www.dn.se/ekonomi/bomarknaden-har-bromsat-in, eller det här: http://www.gp.se/ekonomi/1.567305-huskoparnas-marginaler-krymper.
Så vi städar, fixar och planerar för visningar. Och håller en hård tumme för att det ska gå vägen.
Vart vi hamnar härnäst vet vi inte än. Kanske köper vi något mindre och billigare. Kanske försöker vi finna en HR under några år för att spara pengar till en rejäl insats i nästa boende. Framtiden är oviss. På så många sätt.
Bensin och olja får utrymme i media
Postat av my | 30 april, 2011 | Inga kommentarer
Peak oil genererar sällan stora rubriker i tidningar. Speciellt inte i de blaskor vi gärna refererar till som kvällspress även om dessa utöver en källa till allsköns skvaller ändå gärna påstår sig leverera nyheter. Men de senaste prishöjningarna på bensin påverkar ju de allra flesta på ett snabbt och kännbart sätt och då blir det ju liv i de flesta journalister. En bensinchock vill man såklart inte gärna missa! Och knappast heller chansen att få skrämma upp folk om risker att missa den årliga Thailandsresan över jul.
Ändamålen säjs helga medlen men i det här fallet blir det ungefär precis tvärtom. Kanske kan priset på nästa fulla tank få folk att höja ögonbrynen lite?
Några korta artiklar:
» Expressen om bensinpriset
» DN om bensinen som närmar sig 15 kr
» DN om bränslepriset och flygindustrin
» SvD om Rysslands oljeexport
Ryssland stoppar bensinexport
Postat av durre | 28 april, 2011 | Inga kommentarer
En snabb notis bara. Ryssland kommer stoppa all bensinexport med start i Maj. Som vi förstår det har det varit mer lönsamt för oljebolagen att exportera eftersom man i Ryssland satt ett tak på bensinpriset. Det har nu lett till akut brist.
Misstänker att vi får anledning att återkomma till detta.
Kjell Aleklett i Europaparlamentet
Postat av my | 25 april, 2011 | Inga kommentarer
För tio år sedan skrev den svenske professorn Kjell Aleklett fyra debattartiklar i SvD. I förrgår var det dags igen. 2001 var det tal om ett framtidsperspektiv medan han idag på ett helt annat sätt pratar om faktisk realitet. Det är här och det är nu. 2001 var priset på råolja ungefär 20 dollar per fat. Världsbanken, Deutsche Bank, EU, IEA med flera förutspådde att detta pris skulle öka till ca 25 dollar per fat till år 2020. Verkligheten är en helt annan då oljepriset nu, i april 2011, ligger en bra bit över 100 dollar per fat.
Den 3 maj är Aleklett inbjuden att hålla föredrag på ett seminarium om Peak Oil i EU-parlamentet och hoppas kunna bidra till en omprövning av EU:s energipolitik. Låt oss hålla en tumme att han lyckas!
Tjernobyl
Postat av my | 25 april, 2011 | 2 Kommentarer
Den 26 april 1986 exploderar reaktor 4 i kärnkraftverket i Tjernobyl utanför den Ukrainska staden Pripjat och ett moln av radioaktiva partiklar sprids med vindarna över stora delar av forna Sovjetunionen och Europa. Tusentals människor dör direkt vid utsläppet av de höga stråldoserna. Antalet cancerfall ökar dramatiskt under åratal och gör än idag. Barn föds missbildade. Infertiliteten bland de utsatta människorna blir allt större. Katastrof. Världens största kärnkraftskatastrof. Tror du. Tror de flesta. Trodde jag.
Tjernobylhaveriet
Sanningen är dock en annan även om åsikterna hos olika organ och intressegrupper sannerligen går isär. Sällan har jag hittat så skilda siffror kring dödstal efter en olycka som efter Tjernobyl. Vi talar antal från ungefär 30 upp till en miljon.
Ja datumet stämmer och alla är överens om att Tjernobylhaveriet är historiens största olycka relaterad till kärnkraft. En explosion skedde och det råder inga tvivel om att radioaktivitet spreds långväga. (Två dagar efter olyckan gav svenska kärnkraftverket Forsmarks mätinstrument utslag på radioaktivitet utöver det normala.) Men där slutar likheterna mellan de uppgifter jag funnit.
Direkt efter olyckan och under åren därefter verkar pressen och stora miljöorganisationer sett det som sin uppgift att fritt tolka effekterna av härdsmältan i Tjernobyl. Som vanligt, när det gäller press, de ena värre än de andra. Exponeringen i media med tillhörande chockbilder var enorm. Men så, när FNs kommité (UNSCEAR) år 2000 utkom med en rapport som dementerade de flesta av de astronomiska siffrorna, var det relativt tyst.
I rapporten konstateras det att ca 1000 räddningsarbetare och personal på plats utsattes för de högsta stråldoserna. 134 personer diagnostiserades med ARS (Acute Radiation Syndrome = Akut strålsjuka) och av dessa dog 28 under de första fyra månaderna. Nitton fler har dött under åren 1987-2004 av olika orsaker men deras dödsfall är inte nödvändigtvis – och i vissa fall definitivt inte – direkt relaterade till strålning. Den vanliga befolkningen i närområdet utsattes för relativt låga stråldoser och akut strålsjuka uteblev helt.
Den sjukdom som framförallt kopplas till radioaktivitet och dess följder är cancer. Att tillförlitligt bedöma hur många fall av cancer som direkt han härledas till Tjernobyl är dock omöjligt. Strålningsinducerad cancer går nämligen inte att skilja från cancer av andra orsaker. En internationell expertgrupp har dock försökt ge prognoser, framför allt baserade på erfarenhet av andra folkgrupper som tidigare utsatts för strålning bland annat i Hiroshima och Nagasaki. Den internationella expertgruppen förutspådde att bland de 600 000 personer som fick en markant ökad stråldos (boende i och evakuerade från smittade områden samt de som arbetade med saneringen 1986-1987) kan dödligheten i cancersjukdomar vara upp till ett par procent. Detta skulle kunna komma att över tid orsaka uppemot 4000 dödsfall, utöver de ca 100 000 cancerfall med dödlig utgång som normalt väntas i samma grupp. Med givna siffror är det med andra ord direkt omöjligt att beräkna den faktiska dödliga effekten av Tjernobyl-olyckan i det här hänseendet. Dödligheten i cancer över lag är helt enkelt för stor!
Den cancer man med störst säkerhet kan tillskriva strålning är sköldkörtelcancer hos barn. Sjukdomen orsakas av kortlivat, radioaktivt jod och drabbade lokala invånare genom inandning och intag av livsmedel, särskilt mjölk, som innehåller höga halter. Fler än 4000 fall av sköldkörtelcancer finns registrerade under åren 1992-2002 bland dem som var barn och ungdomar (0-18 år) vid tidpunkten för olyckan. Sjukdomen är givetvis mycket allvarlig för de som drabbats men är samtidigt i mycket hög grad behandlingsbar. Endast 15 dödsfall fanns dokumenterade 2002.
Ett antal epidemiologiska studier på överlevande efter atombombningen, patienter som strålbehandlats och yrkesmässigt exponerade populationer inom medicin och kärnkraftsindustrin har visat att joniserande strålning kan orsaka tumörsjukdomar, leukemi och vissa hjärt- och kärlsjukdomar. En möjlig, mindre ökning av dessa har registrerats under 1991-1997 men siffrorna är för små för att kunna ses som tillräckligt tillförlitliga.
Övergivna staden Pripjat
Kommiténs slutsats blir alltså att bortsett från den dramatiska ökningen av (behandlingsbar) sköldkörtelcancer bland unga fanns inget markant ökat antal övriga cancerfall efter världens största kärnkraftsolycka. Däremot upplevde man en ofattbart stor ökning av psykiska problem bland den drabbade befolkningen. 350 000 människor tvingades lämna sina hem och blev placerade i nya miljöer, inte sällan ovilligt. Samma människor som dessutom efter medias skräckpropaganda levde i tron att de inom kort skulle insjukna och dö.
En anekdot förtjänar att berättas i detta sammanhang. Den kommer från Ukraina: ”Två människor sitter uppe i himlen och diskuterar. – Var kommer du ifrån? – Från Tjernobyl. – Hur dog du? – Av strålningen. Och du då, varifrån är du? – Från Kiev. – Vad dog du av? – Av informationen.”
Kommitténs rapport UNSCEAR 2000 i sin helhet:
http://www.iaea.org/Publications/Booklets/Chernobyl/chernobyl.pdf
Den som spar han har
Postat av durre | 17 april, 2011 | 2 Kommentarer
Jag tänkte tipsa om en bra artikel som handlar om Sveriges ekonomi och dess nuvarande general, Anders Borg.
Jag vet inte om finansministern är ett geni, en medelmåtta eller direkt olämplig att styra Svergies ekonomi men artikeln var i alla fall intressant och välskriven.
Som ni säkert märkt har tempot i denna bloggen sjunkit. Det beror inte på att Peak Oil och relaterade ämnen inte längre är intressanta eller angelägna utan det finns helt enkelt väldigt många projekt som kräver vår tid just nu. Ett av dem kan vi berätta om här: Experiment ”Odla vår egen mat”. Det rådde en viss oklarhet ifall Anders Borg var lämplig som finansminister, men vad det gäller oss vi kan garantera att vi är synnerligen illa förberedda för ”bondelivet”. Därför börjar vi i väldigt liten skala med 5kg sättpotatis, 500g sättlökar, morötter och lite kryddor. Med detta hoppas vi lära hur mycket/lite jobb som krävs för att faktiskt få egenodlad mat på bordet. Det blir säkerligen en och annan uppdatering angående projektet under våren och sommaren.
Tills dess får ni hålla till godo med en klassiker: Vilse i min egen trädgård.
Referat av ”Finanskrisernas tidsålder” med Nicole Foss
Postat av durre | 30 mars, 2011 | 2 Kommentarer
Idag var vi i riksdagen och lyssnade på Nicole Foss föreläsning om ”Finanskrisernas tidsålder”. Vi tänkte inte ge ett utförligt referat eftersom innehållet i stort sett är detsamma som i youtube-filmen här nedan:
Vi vill trots allt spalta upp några av hennes huvudteser. Vi håller kanske inte med om allt, men hon är en oerhört skicklig föreläsare och väldigt påläst. Minnet är inte alltid det bästa så vi får be om ursäkt om vi återger något felaktigt.
Angående kärnkraft i allmänhet och Japan i synnerhet
Nicole menar att vi med kärnkraft skjuter problem på kommande generationer. Att ta hand om kärnkraftavfall och lägga ner kärnkraftverk är något som kräver massor av pengar, expertis, teknologi och tid. Något vi kommer få ont av i framtiden. Hon poängterar att problemen i Japan kan vara droppen som får bägaren att rinna över och att finanskrisen börjar snart… nu?
Angående Peak Oil och Net Energy
Poängen var väl i stort sett samma som vi skrev i inlägget ”När tar oljan slut?”. Vi kan alltså inte bara se till hur mycket olja det finns kvar, utan även hur mycket energi det kostar att hitta och få upp den. Det gör att kurvan efter Peak Oil blir betydligt brantare.
net hubbert
Ekonomiska bubblor
Nicole pratade mycket om psykologi och om hur det som driver bubblor att expandera är hopp och girighet. Det som sedan snabbt får dem att spricka är istället rädsla. Rädsla är en väldigt smittsam känsla och när den väl börjar sätta in är den nästan omöjlig att hindra. Skiftet från positivism i världen till negativism kan ske oerhört fort och effekterna börserna ser vi i princip direkt. Snart därefter även i den ”verkliga” ekonomiska världen, där företag får slut på pengar, avskedar personal etc.
Vad kan vi göra?
Om det är något som Nicole Foss bankar in så är det, se till att bli skuldfri! Vi behöver vara oerhört flexibla när en ekonomisk kris/depression slår till och skulder blir mycket svåra att hantera i ett sådant läge. Hon slår också ett slag för byggandet av relationer med grannar och i det lokala samhället. Det är dem vi måste förlita oss på i framtiden och där vi bör hitta sätt att tillsammans jobba åt samma håll. Sist men inte minst manar hon oss att behålla lugnet och rätt fokus. Låt oss inte dras med i någon jakt efter syndabockar utan fokus måste och ska ligga på att lösa problemen.
När tar oljan slut?
Postat av durre | 30 mars, 2011 | 1 Kommentar
En vanlig missuppfattning är att Peak Oil innebär att den utvinnbara oljan på jorden är slut. Så är inte fallet. Istället handlar det om att man inte längre kan öka oljeproduktionen, något vi omnämnt i tidigare artiklar. Nu vill vi dock belysa ämnet ytterligare. För insatta ”peak oil:are” är detta naturligtvis basics.
Råoljans energi har sitt ursprung i solen. Organiskt material har under miljoner år lagrats i marken genom att bergarter lagrats ovanpå dessa vartefter högt tryck och värme omvandlat materialet till kolväten. [Wikipedia]
Människan har använt olja länge. Vi vet att man borrade efter olja i Kina redan på 300-talet. Det var dock först under 1800-talets mitt som oljan kom till verklig användning då vi började framställa fotogen. Något senare tillverkades bensin som bränsle till framför allt bilar. På den tiden var oljan relativt lättillgänglig. En av de första oljebrunnarna som kunde leverera till den stora massan var Drake’s Well. Där behövde man borra till nätta 21 meters djup.
Idag är verkligheten en helt annan. Ett av de största oljefynden som gjorts i modern tid tros bli Librafältet utanför Brasiliens kust. Man gissar att det finns mellan 4 och 15 miljarder fat olja där. Fältet är dock inte i drift ännu och det kommer dröja många år innan vi får någon olja därifrån. Anledningen till detta är att vi måste 20 mil utanför kusten, 2000 meter under vattnet och därefter borra ytterligare 5000 meter under havets botten innan vi kan börja pumpa. Den ansträngningen är betydligt högre än när vi ska 21 meter ner på fastlandet.
I industrialismens barndom kunde vi använda ett fat olja och få tillbaka 100 fat. Ekvationen, i det här fallet 1:100, kallas Net energy eller EROEI står för ”Energy Return On Energy Invested”. EROEI har successivt minskat under årens lopp och vi är idag nere på ett fat mot tio nya av oljan. Den siffran går att diskutera, men trenden är tydlig. Vi gör nya oljefyndigheter samtidigt som vi hittar på nya, smartare lösningar för att få upp oljan. Ändå går relationen obönhörligen nedåt. När vi slutligen måste investera ett fat olja för att få upp ett annat fat är oljan slut. Inte slut i ordets rätta bemärkelse, men slut i praktiken. Det går i processen åt lika mycket som vi kan utvinna!
Men som sagt, Peak Oil handlar inte om att oljan är eller kommer ta slut. Eftersom oljebehovet på jorden i och med fler bilar, mer transporter och stigande befolkningssiffror hela tiden ökar måste vi alltid pumpa upp lite mer olja ur jorden idag än vi gjorde igår. Till och med en lågstadieelev inser att få saker kan öka i det oändliga. En dag inträffar (eller inträffade!) maxnivån och ifall behovet därefter ändå blir allt större är matematiken om möjligt ännu enklare.
Peak Oil innebär att toppen av oljeproduktionen nås och innefattar dessutom teorier kring vad som händer när så är fallet. Priset stiger givetvis, något de flesta av oss redan noterat händer just nu, men vad mer? Hur kommer den kvarvarande oljan fördelas? Hur mycket kommer de få oljeproducerande länderna vara villiga att exportera? Och vad händer om resterande länder inte anser den mängden vara tillräcklig? Hur hanterar vi stigande transportpriser och därmed allt högre prislappar på exempelvis mat? Hur producerar vi ens tillräckligt med föda om motordrivna jordbruksmaskiner blir dyra att använda eller inte har drivmedel så det räcker?
Tips på föreläsningar
Postat av durre | 29 mars, 2011 | Inga kommentarer
Vi får börja med att be om ursäkt för den låga aktiviteten på sistonde. Det hade verkligen funnits utrymme för fler inlägg när man bokstavligt talat drunknar i nyheter som är värda att kommentera. Vi skall försöka att bli bättre på det, men det är helt enkelt svårt att få tiden att räcka till.
Med det sagt vill vi tipsa om två föreläsningar som vi skall gå på.
Stockholm efter Peak Oil, med bland andra Kjell Aleklett. (31:e Mars)
Finanskrisernas tidsålder, med Nicole Foss. (30:e Mars)
Vi är oerhört sent ute med dessa tips, men bättre sent än aldrig? Om ni inte har möjlighet att gå själva hade vi tänkt skriva ihop en kort sammanställning efteråt.
Slutet för kärnkraften?
Postat av my | 27 mars, 2011 | 3 Kommentarer
Plötsligt blev världen återigen påmind om den katastrof som kan följa vid ett kärnkraftshaveri. Många är de med Tjernobyl och kanske även Harrisburg framgrävt ur minnet som följt Japanernas kamp mot radioaktiva utsläpp vid Fukushima. Risken för en total härdsmälta förefaller nu vara över även om experternas kommentarer i pressen går vida isär.
Samtidigt höjs rösterna för avveckling av kärnkraft som energikälla. Kvällstidningarna spär i vanlig ordning på det hela med rubriker som ”Det skulle kunna hända här” och ”Europas kärnkraftverk stänger på grund av bristande kvalitet.” Det är lätt att spela på människors rädsla, vem är inte orolig för radioaktivitet? Bara ordet framkallar säkerligen skrämselhicka hos flera.
Ändå fanns det år 2007 439 kärnkraftsreaktorer i världen, fördelade på 30 länder. Enligt FN:s atomenergiorgan IAEA var dessutom 56 nya kärnreaktorer under byggnad i början av år 2010. Bara i Japan har de 53 reaktorer som tillsammans står för 34,5% av landets energiproduktion och gör dem till världens tredje största kärnkraftsproducent. [wikipedia]
Trots riskerna använder världen med andra ord kärnkraft i stor utsträckning för att täcka vår energiproduktion och nu, liksom 1986, frågar sig många varför? Varför stänger vi inte bara ner då vi lärt oss att ett haveri får konsekvenser i årtionden, kanske mer? Jo förmodligen för att vi inte kan. Vi har skapat oss ett ofattbart behov av ohämmade mängder elektricitet och alternativen för att få fram den är få, begränsade i sin effektivitet och skadliga på ett eller annat sätt de också. Skadliga för naturen, klimatet, människor och djurliv eller något annat.
Kärnkraften kan givetvis vara farlig men andra vägar finns helt enkelt inte. Kjell Aleklett och många med honom påstår gång efter gång att Peak Oil är nu eller möjligen redan har passerat. Att ens tänka på ökad oljeproduktion för att täcka bortfall från kärnenergi är inte realistiskt. Kol är förvisso ett alternativ men här brukar ju till och med de största kärnkrafts-motståndarna sätta upp ett varnande finger. De enorma utsläpp av koldioxid som det innebär är det knappast är en hållbar väg att gå.
Ändå vill vi åka rulltrappa. Vi orkar inte öppna dörrar för egen maskin, förväntar oss kylda drycker i stora maskiner vid t-banestationen och har miltals av upplysta vägar runt om i landet. Leksaker lyser, låter och rör sig, antalet eldrivna apparater i våra hem växer för varje år. Dessutom gör vi ”eluppror” och kräver billigare el utan några förslag på hur det ska gå till. El är ingen lyxvara, det är idag var mans rättighet rakt in i vardagsrummet i obegränsad mängd till ett lågt pris.
Återigen landar vi i den berömda ekvationen. Den som inte går ihop. Energiparadoxen torde vara ett av de mest talande exempel på just denna. Vi vill ha kvar, äta kakan, inte betala och dessutom värna både miljö och vår egen hälsa – allt på samma gång. Utan större ansträngningar att effektivisera, tänka om och tänka rätt.
Flera äldre kärnkraftverk runt om i Europa har tydligen slagit igen, i alla för några månader. Självklart ett klokt beslut om det är så att de inte håller måttet. Ett kärnkraftverk bör och ska alltid ha säkerhetskrav ställda högt! Oavsett vilka landplattor som rör sig i andra länder. Ser man till antalet skadade och/eller döda vid kolgruvor eller bristande dammar vid vattenkraftverk är dock kärnkraften en av de absolut säkraste energikällorna för både människor och djur. Miljöpåverkan är dessutom långt mindre än vid förbränning av olika fossila bränslen.
Att krama kärnkraften är inget vi vill stå för men sett till alternativen verkar valmöjligheterna vara få. Börjar opinionen nu åter vända mot atomkraft ser framtiden för miljön, oljan och andra ändliga energikällor om möjligt ännu mörkare ut än den gjorde nyss. För att inte tala om de höga elpriserna befolkningen med kvällspressen i spetsen rasat mot. De lär förefalla som rena reapriserna om all kärnkraft ska fasas ut. Hur mycket vi än skyr radioaktiviteten har vi på många håll, inte minst i Sverige, gjort oss duktigt beroende av densamma. Var börjar vi skära och ersätta 45% av den energi (drivmedel borträknat) vi gör av med?