Mer om befolkningsökning
Postat av SEF | 23 januari, 2011 | 6 Kommentarer
Vi har berört ämnet befolkningsökning tidigare men anser att det finns mycket mer att säga.
F.n. är vi cirka sju miljarder människor på Jorden, varav övervägande delen i s.k. utvecklingsländer och ”bara” nio miljoner i Sverige, 1,3 ‰. Det torde knappast finnas något annat däggdjur i lika stor numerär och knappast någon fågel eller reptil och troligen ingen fisk heller. Men, om vi går tillbaka 50, 100 respektive 200 år i tiden, så hyste Jorden bara 3, 1,8 respektive en knapp miljard människor och Sverige cirka 7, 5 respektive 2,5 miljoner. På 200 år har således Jordens befolkning nästan tiodubblats, medan vi i Sverige har blivit drygt tre gånger så många.
I början på 1800-talet började Sverige befolkning att växa beroende på ”freden, vaccinet och potäterna” enligt Esaias Tegnér. Sverige har inte heller haft något krig sedan 1814, även om det varit nära flera gånger. Befolkningsökningen ställde emellertid till problem, då landet inte kunde föda alla trots successiva nyodlingar bl.a. långt upp i Lappland. Runt 1840 började därför av denna och andra orsaker utvandringen till främst USA, vilken i varierande utsträckning höll på under 80-90 år med toppar under hungersnöden 1870-90 och i början på 1920-talet. Totalt utvandrade ca 1,2 miljoner människor från Sverige. Ändå fördubblades ungefär befolkningen på hundra år under denna tid.
Ovanstående bör man ha i minnet, när vi nu av många goda orsaker vill minska användningen av energi och råvaror. Sverige kunde sålunda under 1800-talet inte föda halva den nuvarande befolkningen, medan vi nu lever i ett relativt överflöd, trots en betydligt mindre nationell åkerareal än då. Vad kan det bero på? Att återvända till den standard vi hade för drygt hundra år sedan låter sig i alla fall knappt göras utan en drastisk minskning av befolkningen.
Orsakerna till vårt välstånd är naturligtvis många, varav den långa freden är en. Lika viktig är säkerligen Sveriges rika tillgång på råvaror, främst järn och skog och energi. För våra naturtillgångar kan vi importera olika ting, inte minst mat. Allra viktigast torde dock vara tillgången på billig energi. Under första halvan av 1900 talet elektrifierades först järnvägarna och sedan nästan hela Sverige med hjälp av vattenkraft, vilket förbilligade transporterna. Energitillgången har också inneburit en nästan osannolik ökning av produktiviteten i jordbruket, där antalet verksamma personer är färre än en procent jämfört med för cirka hundra år sedan och de producerar mycket mer nu än då.
Energin används emellertid också till att flytta varor och personer såväl långa som korta sträckor. Detta är en förutsättning för städers funktion, för att varor från vissa områden ska komma även andra tillgodo, för en rationell tillverkning på få platser för hela Jordens behov, för hjälp till områden med missväxt eller andra problem osv. Transporter är svåra att vara utan, även om det sannolikt sker väl många sådana idag. Så sparpotential finns.
Varje svensk utnyttjar f.n. i genomsnitt ca 40 000 kWh/år, varav ungefär en tredjedel el. Detta ska jämföras med vad en människa själv förmår prestera, vilket är högst 500 kWh under samma tid, dvs drygt en hundradel. Tillgång till billig energi även i framtiden synes sålunda vara en nyckel till fortsatt välstånd utan att Jorden samtidigt föröds. Hur får vi den och hur används den bäst?
I världen i övrigt är situationen densamma eller värre. Jordens totala befolkning började inte öka kraftigt förrän efter andra världskriget – måhända av liknande orsaker som i Sverige drygt hundra år tidigare. De senaste femtio åren har antalet människor i stort sett fördubblats. Min egen uppfattning är att den minskade barnadödligheten är den dominerande orsaken till detta. I Sverige motverkas motsvarande utveckling av en mycket låg nativitet, 1,8 barn per kvinna, medan födelsetalen fortfarande är höga i de många länder där kvinnors ställning är betydligt svagare och de ofta förvägras utbildning. Utbildning av kvinnor – och män – torde därför vara en väg ut ur befolkningsexplosionen. Frågan är bara om det hinns med, innan världspoulationen kraschar från sin nuvarande ”peak humans”. Löser inte vi problemet, kommer naturen att lösa det åt oss.
Kommentarer
6 Kommentarer to “Mer om befolkningsökning”
Lämna en kommentar
januari 23rd, 2011 @ 14:56
Det finns ett ”mellanalternativ” också, att försämrad hälsovård (public health) leder till ökat antal sjukdomar och epidemier och att väldsbefolkningen sjunker i takt med vågor av sjukdomar etc. utan att för den delen krascha.
januari 23rd, 2011 @ 15:56
tack för en bra artikel.
den lägre barnadödligheten har dock ej så mkt med saken att göra. även i ett land med mkt hög barnadödlighet Angola som toppar ligan ligger den på 180/1000 födda. dvs en av fem. men de flesta har ju ganska många barn för o kompensera ett visst bortfall så det blir fortfarande en stark befolkningstillväxt. faktum är att ofta har de länder med högst befolkningsdödlighet också den högsta befolkningstillväxten. (man skaffar många barn för o gardera sig)
jag tror snarare att det är den exponentiella tillväxten som gjorde att befolkningskurvan vände uppåt runt 50 talet. någon procent om året i början märks inte men efterhand så skjuter ökningen upp taket.
men att det överhuvudtaget är möjligt att livnära en sådan stor befolkning är pga vårt utnyttjande av ändliga resurser och då ffa olja fosfor etc.
januari 24th, 2011 @ 12:37
Tyvärr minskar inte kraven då befolkningar får det bättre. För Sveriges del skulle man kunna säga att standardhöjningarna kunde ha avstannat 1970. Då hade alla el, vatten och avlopp. Tiden därefter har det handlat om lyxkonsumtion i viss bemärkelse.
Och revolutionen är precis lika precis om hörnet i dag som för 100 år sedan. Även här.
januari 30th, 2011 @ 13:27
Jag kan instämma i de kommentarer som inkommit. Utom den första som emellertid kan bli mer sann än skribenten kanske tänkt sig. Med en ökande antibiotikaresistens kan vi snart vara tillbaka hundra år i förmågan att bekämpa infektioner – tyvärr. Då kan epidemier åter bli som Digerdöden eller Spanska sjukan.
Den minskade barnadödligheten är avgörande för befolkningsökningen, om inte nativiteten samtidigt går ned. Det har den under hand gjort i bl.a. Sverige, där vi nu har en mycket måttlig tillväxt i invånarantal. Riktigt så är det inte i alla andra länder, där ju på sina håll preventivmedel t.o.m. är förbjudna av religiösa skäl.
Kom också ihåg att Sverige för hundra år sedan inte kunde föda ens hälften av nuvarande befolkning. När gränserna stängdes under första världskriget blev statsministern Hammarsköld kallad Hungersköld!
SEK
mars 12th, 2011 @ 14:49
Faktum är att Peak Oil med stor sannorlikhet kommer att lösa befolkningskrisen åt oss. Precis som för hundra år sedan då vi som Stig sa inte kunde föda hälften av den nuvarande befolkningen, kommer vi med en minskad tillgång på olja inte kunna göra det i framtiden heller.
Bristen på energi kommer minska befolningsmängden. I en artikel jag läst ponerades det att den kunde sjuka till så lite som 1,5 till 2 miljarder inom 70 år i en icke linjär kurva. I sin ”peak” så skulle ca 300 mijloner dö varja år. Ett otäckt cenario men inte hellt omöjligt.
mars 30th, 2011 @ 17:54
[...] är eller kommer ta slut. Eftersom oljebehovet på jorden i och med fler bilar, mer transporter och stigande befolkningssiffror hela tiden ökar måste vi alltid pumpa upp lite mer olja ur jorden idag än vi gjorde igår. Till [...]